Herregud vad det här stör mig. Så jävla clueless.

Happ, nu är det helt säkert att vi ska åka, fått biljetterna och allt! Jaja, får väl se det bra med det hela? Får träffa min farbror och Bee. <3 Anyways, idag sov jag väldigt länge, vaknade ungefär halv fyra ? Tror jag. Har iallafall en del dagar att ha kul innan jag åker bort, speciellt den 9 - då vi ska ses hela klassen & tisdag nästa vecka ska jag och vännerna dra in till stan och ha det mys (hoppas på bra väder bara) Vi ska käka, sen sitta vid vattnet där i Gamla stan och käka glass & grejer, så jävla nice ju :D Älskar när vi umgås alla tillsammans, vad vi än gör så brukar de bli massa skratt.

Igår träffade jag Vicke, vi chillade och jag fick världens största chock när jag såg att folk satt på SB </3 Fan vad jag gnällde haha. Sen drog vi till statoil av någon anledning. Hahaha vi promenerar fan aldrig när vi ses, så det var lite random :D Vi sitter alltid på något ställe och snackar. Får se vad som händer idag iallafall, ska nog glo på film snart.

Dagens konstigaste samtal;

Jag & Syster pratar om min irritation angående en person som vägrar lyssna på mig.

Jag: Hon lyssnar ju inte på mig! Känner bara för att smacka till henne... och läsa en bok!!!
Hon: Öhm...? *brister ut i asgarv, samtidigt som hon börjar undra över min tankegång*
Jag: Fan jag har inte läst på länge, jävligt länge.
Hon: Hur har det någonting med det här att göra?
Jag: *fortsätter* Nej men allvarligt, jag har inte läst på hur länge som helst! Inte ens Twilight böckerna, jag bara ligger och kollar på serier och filmer hela tiden. Måste börja läsa igen! Det var ju så längesen.. Hmm varför slutade jag ens?
Hon: Jag förstår fortfarande inte?
Jag: Jag kanske kan ta med 2 Twilightböcker till Bangladesh!?
Hon: Vi pratade fortfarande inte om det här...

Det här är jag i ett nötskal. Mina tankebanor är helt fucked up. Kan gå från att ett ämne till ett annat på en jävla millisekund utan att ens märka av det. Ett till exempel?

Jag & Syster pratar om Bangladesh-resan.

Jag: *massvis med gnäll om att jag inte vill åka* Jag ska försöka få ut så mycket jag kan utav detta, ska säga att jag behöver en massa saker innan resan bara för att mamma och pappa ska betala! Muhahaha *evil laugh* Nej men allvarligt, jag behöver ju en iPod laddare?! Och ett nytt täckstift, och nya skor! Ja, nya skor!
Syster: Ja, vi gör såhär. På fredag, då följer du med mig till Arlanda, jag måste hämta ut min nya badge.
Jag: Varför? (Förstår inte ens varför jag behövde ställa den frågan? XD)
Syster: Min har gått ut. Iallafall, sen åker vi till banken.
Jag: Men va? Jag behöver inte gå till banken?!
Syster: Men jag måste det.
Jag: *börjar prata om något helt annat*

20 minuter senare...
Jag: Ja, vi skulle till banken... sen?
Syster: Va?!
Jag: Du berättade aldrig klart.
*Syster börjar på planen igen, jag yrar om något helt annat once again*

Ytterligare 20 minuter senare...
Jag: Vänta nu. Vad skulle vi göra efter banken?
Syster: Jamen sen åker vi till Väsby C...
Jag: (innan hon ens avslutat sin mening) Jaaaaa!! Då kan jag äta curry!
Syster: *kämpar med att få berätta klart* Du köper dina grejer där. Det var allt.
Jag: Åh den är så gooood! :')

30 minuter senare...
Jag: Sa du vad vi skulle göra efter banken?!

Hur fan står folk ut med mig ?! Hahahahah.

Idag tänker jag vara som jag vill, idag tänker jag ignorera. Orkar fan inte svara på varken sms eller samtal, so sue me. Mest för att jag orkar inte handskas med dig idag.

--

Bloggat lite väl mycket; men måste bara säga. Idiotjävel! Rätt ska vara rätt! ;)




Hatar när folk blir sura på en för något dem själva sedan gör. Så onödigt, inte sant?

Älskar att läsa igenom mina gamla texter, nu när jag inte längre kan uttrycka mig lika bra längre hjälper dem verkligen mig. Ska verkligen försöka få tillbaka skrivandet nu, innan jag åker bort ska jag börja skriva på något och sedan ska jag ha med mig en liten bok eller något att bara skriva i därborta, får se hur det går med det, vill bara börja igen.

Får skumma minnesbilder i huvudet, kommer ihåg att jag gick i 9an, vi skulle på studiebesök med klassen... Jag har tyvärr inte så bra minne, så allt jag kommer ihåg är att jag och min vän sitter på tåget och jag erkänner något för henne, sedan kommer jag ihåg vatten, antar att vi var någonstans i Gamla stan? Vi höll oss undan från resten av klassen och pratade om det jag berättat för henne, minns hur det var och hur jag kände, första gången man någonsin var kär, det kändes så nytt och spännande på något sätt? Och det var jag så glad över så jag funderade inte över att alla bitarna inte fallit på plats ännu... Inte ens att det kanske inte går som jag vill. På den tiden var kärleken så självklar, älskade man så skulle det ordna sig tillslut, det var inget mer med det. Och så var det, i några månader. Tills jag började se bitarna som fattades. Bryr du dig på samma sätt? Hur jobbigt det skulle bli med vänskapen. Hur kämpigt jag skulle få det. Hur omöjligt allt skulle kännas. Hur det inte skulle fungera. Om något aldrig skulle hända. Sorg. Svek. Omöjlig kärlek.

Första gången jag var kär var kärleken oskyldig & fin, det fanns ingen smärta där, det fanns inget dåligt i det hela. Det var bara perfekt. Kärleken var perfekt. Minns det så väl, den där känslan man hade.. Men den försvann nästan lika snabbt som den kom, och sen den dagen har kärlek inte varit något så perfekt, det har varit långt ifrån. Men på något sätt så är det alltid värt det, ibland tvekar man men man kommer alltid till den punkten då man vill ha den där kärleken igen, den där perfekta. Jag har alltid varit en väldigt kärleksfull person bakom den hårda ytan, jag vill aldrig släppa in någon men när jag gör det, älskar jag dem bortom gränser, finns inga stopp. De här åren har gjort mig stark men också envis och tuff. Från att gå till att bryta ihop helt såfort något upprörde mig, har jag gått till att förra veckan sitta hos en utbildad psykolog som inte ens kan uttala min mammas namn tillsammans med min familj, som säger att vi inte ska förvänta oss att hon lever. Jag satt där tyst, höll ihop och ville inte visa mig svag. Vem vill egentligen ses som svag?

Ibland skrämmer just det mig. Att jag ser mig själv som svag om jag skulle börja gråta för att jag hör att min mamma är döende. Jag vet rent logiskt att detta inte är sant. Det är inte svagt, bara mänskligt. Men på något helt annat plan håller jag inte med alls. Måste hålla ihop, vara stark, tuff, hård, upprätthålla en fasad som ingen kan tränga igenom. Man vill inte betraktas som svag. Glömmer aldrig känslan av att sitta på den där soffan i det där väldekorerade rummet, medan solljuset lyser in. Min pappa i en fotölj, min syster och jag i en soffa, en utbildad psykolog sittandes framför oss... Och mamma som fört oss dit satt ute i hallen. Första gången hon sade min mammas namn, blev jag sur. Hon kunde inte säga det, och för henne skulle vi blotta vårat familjeliv. Första gången hon sa att "Ni kanske ska berätta för Sahen att ni klarar er när hon är död" Där zoomade jag ut. Försvann från rummet. Ignorerade. Slutade lyssna. Allt började cirkulera runt i huvudet. Var stark, hård, tuff. Spräck inte fasaden. Var inte den där svaga, var inte mänsklig.

Det som finns i mitt huvud är just nu detta. Rörigt inlägg, precis som mitt huvud just nu.

Såg precis på Dead Man Walking, måste bara säga att Sean Penn är en av de grymmaste i Hollywood, så jävla bra! Dessa är mina favoriter;

Midsommar igår, det var riktigt mysigt, vi tjejer var hemma hos TQ och grillade och snackade skit. Satt ute på deras altan ett bra tag sen gick vi in och nördade oss lite. Fick panik av en läskig fjäril som var i rummet också, både jag och Malin sprang rakt åt helvete ut ur rummet skrikandes precis samtidigt, hahahaha.

Kanske åker till Bangladesh snart. Vill inte. 9 juli är det en sps06-kväll, ser fram emot det. Dricka, umgås, grilla, käka, spela kubb och sånt. Mysigt värre. Troligen åker jag bort dagen efter sägs det nu, biljetterna är inte helt säkra än.

Igår efter middagen hos Tääni orkade jag inte gå hem så jag stannade över där, satt uppe precis hela natten och pratade om massor, det var mys. Vi bestämde oss för att sova vid 5, då hade inte Tanzila gnällt en enda gång över att hon var trött?! That's a first. Vi sov 2 pers i Täänis lilla säng men det funkade faktiskt, sov otroligt gott och vaknade kl 13.

På frukosten hos TQ fick jag höra lite roliga historier om min farbror från Tanzilas mamma. Skrattade halft ihjäl mig, den kommer han inte slippa när jag kommer dit kan jag ju lova.

Bara han om någon lyckas med något sådant :D Saknar honom, både en farbror & bästa vän <3 Enda anledningen jag vill till Bangladesh litegrann.

Får se vad som händer imorgon, troligtvis tar jag det bara lugnt, är så sjukt trött...






Hot and cold. Vad vill du egentligen?

Har fina minnen och dåliga minnen av vaddetnuvarvihadeförr. Dyker upp igen när jag tänker på dig. Första minnet är den där kvällen då det hände. Andra minnet är när jag insåg att jag fallit för dig. Satt på en våningssäng i ett släckt rum med mina vänner och kusiner (minns inte varför lampan var släckt?) och du var på nedervåningen. Tanken av det gjorde mig pirrig, när jag skulle berätta för mina vänner om första kyssen. Minns det som om det vore igår, var ett utav det mysigaste någonsin, en såndär känsla man alltid kommer ihåg!

Sen kommer jag ihåg när det tog slut. Låg i sängen hela dagen, grät, ville inte prata med någon och lyssnade på Sheena Easton - For your eyes only, från stunden jag vaknade tills jag somnade igen. När jag stängde av datorn så startade jag låten på mp3n och somnade till den. Fick alltid stå och försvara dig, får det än idag & det gör jag med glädje. Nu har det gått ett bra tag sen dem här dagarna men jag minns det som om det vore igår.

Idag hade jag en mysmysmys dag ! Om man bortser från att jag inte sov mycket alls inatt och vaknade tidigt imorse (för att vara jag) för att gå på den där jävla kuratortiden. Slösade bort en timme av mitt liv där, sen åkte vi till Väsby C för att kolla om min jacka fanns där, men den fanns inte så vi drog till Stinsen. Har velat ha den i flera månader så fanns den där!! :D Äntligen, har kollat i Kista & Stan så jag trodde dem var slut överallt typ. Men det gäller väl att kolla i lite mindre ställen antar jag haha. Senare blev det massa stress i Eurostop, sen skjutsades jag till konkurs där vi beställde käk som vi skulle ha med oss på picknicken, blev 2 kebabrullar och 1 pizza haha! Nice käk för en picknick!

Åkte vidare mot Sätunaparken där vi mötte några från klassen, det var Jag, Umme, Andro, Tobias, Terese, Vicke, Milena, Tanzila, Chrilla och Ida J först, senare kom Wladde a.k.a Mr Chill och Denise och tillsist Viktor. Vi spelade kubb, andra spelade fotboll, käkade, lyssnade på musik och hade det mys! Så det slutade som en väldigt trevlig dag. Sen drog jag hem då det blev för kallt.. Imorgon får vi besök av Sabby fick jag höra nu..  Och på fredag blire grillchill hos TQ ! :D Ser fram emot det, älskar sommarkvällar med vännerna.

Totally loving this!

Jag har så sjuka grejer i huvudet som jag inte kan skriva ut hahaha, men damn...
Hela grejen är så intressant. Let's see what happens?





Helt oseriöst är det, vad kan bli av det?
Något? Anything? Hmm...

Jag kanske får min sommar i solen mycket tidigare än jag trodde? Imorgon ska nämligen jag, TQ, Vicke och Malin och några ur klassen (förhoppningsvis många ur klassen?) ses i Sätunaparken, grilla, chilla och umgås :) Ska bli mysigt faktiskt, ser fram emot det! Men det får bli efter det där jävla kuratorbesöket & efter Stinsen, jag och Vicke ska köpa kebabrullar som vi ska käka där hahahaha ! :D Nice picknick va? ;) Sen har vi planerat en kväll med vännerna nu på midsommar, ska bli mys, hoppas alla kan det bara :)

Du kan dra åt helvete. Du har ju inte ens förmågan att vara en vän längre, så trött på dig. I'm over it, dumbass. Orkar inte spilla min tid på dig när det finns så mycket bättre där ute, när det finns så mycket mer spännande saker att uppleva, du är bara ett säkert (tråkigt) kort. Finished with it. Saker ändras aldrig, jag är aldrig så viktig för dig, som du är för mig.

De här senaste dagarna har jag inte haft mycket för mig, det har det här pissvädret sett till. Så jävla tråkigt väder, och det här ska vara ett sommarlov? Fick veta att jag åker till Bangladesh trots allt, vill INTE, men ville endå ha en rolig sommar med mina vänner innan jag åker. Men det tillåter inte ens det här skitvädret. Men idag börjar det faktiskt se bättre ut, hoppas på värme framöver, annars lackar jag ?

Imorgon ska vi, hela familjen tydligen till någon jävla kurator på sjukhuset. Så jävla värdelöst. First of all, om de ville att vi skulle gå hos en kurator kanske det skulle varit i början, när vi var 15, 17 och 22 år gamla och precis fått veta att mamma hade cancer. Nu är det lite sent ute va? Sådär 2-3 år senare och det ska hjälpa oss?! Hahaha skämt. Får väl sitta där och lyssna på deras bullshit, men nu när de är så sent ute är det faktiskt så att vi har tagit hand om våra känslor själva, vafan ska jag då sitta och dra upp det igen?

Just nu är jag så arg och förbannad på dig att jag glömmer bort att vara besviken och sårad. Det är bara bra. Det kommer väl med tiden, men nu kan du som sagt dra åt helvete. Det är finished, jag vill inte ha en vän som gjort allt du gjort mot mig, jag vill inte ha en vän som ständigt ser mig som ett andrahandsval. Jag vill ha en vän som uppskattar mig för den jag är, jag vill ha en vän som ser mig som en viktig person. Speciellt när jag såg dig som prioritering nr 1. På något sätt hamnar jag alltid på slutet av din lista, så jävla fucking trött på det. Jag tänker inte vara på slutet av någons lista, jag är värd mer än så och det vet jag, ditt äckliga beteende kan inte övertala mig något annat.

Sitter och pratar med brurshan om massa gamla minnen haha! Vi har egentligen sjukaste vänskapen, från att prata i princip ingenting i skolan och vara helt tysta runt omkring varandra, till att bete sig helt psykstört ?! Haha. Jullovet kom och vi började prata på det coola stället playahead HAHAHAHAHAH, om att vi skulle starta en däckfirma och vem som hade the power?! By the way, it's still me baby! Sen efter jullovet kom vi tillbaka som om vi vore bästa vänner som hade känt varandra i åratal?! Bara på grund av playahead hahaha. Jag dör när jag tänker på det, hade vi ens en normal konversation på playahead ?! Hahahahahhaha. Sen kom vi in i våran "rockar-period". Holy mother of god. Klädde oss som emos, lyssnade på emo-musik, gick runt i våra converse i alla lägen - så bäst!

Sen när vi va helt handikappade och inte visste något bättre än cider? Vart FAN var mina vodkaredbulls på den tiden om jag får fråga ?! Hahahahaha, så coola vi var! ;) När gick vi från dem där wannabe rockbrudarna till dem vi är nu? Allvarligt hahaha, du ställde den frågan för ett tag sedan och jag undrar fortfarande. Sprang runt på konserter, hade helt sjuk humor - som vi som tur är fortfarande har - och bara levde livet med varandra, vi hade och har alltid så jävla kul tillsammans. Sen alla bråk som man såg som helt gravallvarliga.. Skrattar ihjäl mig nu när jag tänker på det. Speciellt våra bråk i 2an tror jag det var. HOLY SHIT! HAHAHAHAHAH! Det här är för roligt att tänka tillbaka på! Fyfan.

Glömmer aldrig våra msntider.. Satt fan hela helger på msn som tvättäkta nerds och pratade med varandra istället för att gå ut och ses?! Hahahahhahaha. Sen det sista man sa efter man varit med varandra var hejdå, logga in på msn senare. HAHAHAHAHAHAH och där satt vi i timmar och du gömde dig för din mamma inte skulle veta att du var vaken. Sen sa vi hejdå i ca en halvtimme. Första gången vi gick på KC var vi ju så coola också verkligen. hahahahahahha. Man kände sig så vuxen. Herregud skrattar ihjäl mig verkligen.

Nu ska jag återgå till the walk down memory lane with Viktoria <3 LOT'S OF LOVE!